Vaknade och kände mig lite trött på julen. I praktiken har den pågått non-stop sedan i fredags.
Sonen, som också älskar julen, säger att han nu behöver lite "egentid"; spela datorspel, chatta med kompisar runt världen, läsa, kolla film och tv-serier. Han har alltid en massa projekt på gång och han är en mästare på att sysselsätta sig själv.
Själv har jag svårt att hålla mig såhär många dagar från jobbet. Nu vill jag faktiskt börja jobba. Efter fyra dagars ledighet kliar det i hjärncellerna.
Således går vi nu in i vår "lovrytm". Jag vaknar tidigt och har förmiddagen för mig själv hemma, eftersom sonen alltid sover. Sedan äter jag lunch, innan jag går till jobbet. Jag älskar att vara på jobbet när det är lov! Det är tyst och tomt och jätteskönt - och jag är kär i mitt kontor! Dessutom har jag ett gym bredvid, så det är lätt att hinna både till jobbet och gymmet en eftermiddag.
Oftast är jag hemma igen vid sex-sju-tiden och då brukar vi handla och laga mat tillsammans. Sedan blir det middag och lite umgänge, innan jag drar mig tillbaka till mitt rum, och sonen går in i sina projekt, som ofta pågår till långt in på natten eller morgontimmarna.
I praktiken umgås vi alltså inte mer än ett par, tre timmar om dagen, vilket han som sjuttonåring tycker är rätt lagom.
Jag skulle nog kunna umgås mer, men jag respekterar samtidigt hans behov av att vara i fred.
Sonen, som också älskar julen, säger att han nu behöver lite "egentid"; spela datorspel, chatta med kompisar runt världen, läsa, kolla film och tv-serier. Han har alltid en massa projekt på gång och han är en mästare på att sysselsätta sig själv.
Själv har jag svårt att hålla mig såhär många dagar från jobbet. Nu vill jag faktiskt börja jobba. Efter fyra dagars ledighet kliar det i hjärncellerna.
Således går vi nu in i vår "lovrytm". Jag vaknar tidigt och har förmiddagen för mig själv hemma, eftersom sonen alltid sover. Sedan äter jag lunch, innan jag går till jobbet. Jag älskar att vara på jobbet när det är lov! Det är tyst och tomt och jätteskönt - och jag är kär i mitt kontor! Dessutom har jag ett gym bredvid, så det är lätt att hinna både till jobbet och gymmet en eftermiddag.
Oftast är jag hemma igen vid sex-sju-tiden och då brukar vi handla och laga mat tillsammans. Sedan blir det middag och lite umgänge, innan jag drar mig tillbaka till mitt rum, och sonen går in i sina projekt, som ofta pågår till långt in på natten eller morgontimmarna.
I praktiken umgås vi alltså inte mer än ett par, tre timmar om dagen, vilket han som sjuttonåring tycker är rätt lagom.
Jag skulle nog kunna umgås mer, men jag respekterar samtidigt hans behov av att vara i fred.
