En av mina nyårsintentioner var att börja nätdejta. Det känns som något man måste prova på; inte minst för att hänga med. Till och med min idol, den drygt åttioåriga sociologen Zygmunt Bauman, har ju skrivit om nätdejting.
Hittills har jag varit duktig. Jag har lagt upp profiler på ett par sajter, mejlat med flera samt till och med träffat ett par. Och det har ändå bara gått ett par veckor. Det tycker jag är bra jobbat.
Tyvärr verkar det ta en massa tid, så jag är lite inne på att jag nog måste ta en paus den här perioden, då jag har dubbel undervisning. Sedan kanske jag gör ett nytt försök fram emot våren.
Även om jag inte är helt säker på att jag egentligen behöver nätet. Jag träffar ändå en massa män både via jobbet och privat. Och jag tycker nog att det är lättare att först känna om det finns någon form av fysisk attraktion och sedan gå vidare, än tvärtom. Nätet blir på något sätt avigt för mig. Man börjar liksom i fel ände.
Däremot är jag inte särskilt blyg och skäms inte heller över att nätdejta. Jag har inga problem med att bli igenkänd och jag tycker inte heller att det är jobbigt att ses IRL, så det känns bra. Det finns ju ändå inget skamligt med kärlek. Tvärtom.
Blev annars glad av att träna i dag. En timmes spinning och en halvtimmes core. Hade jag bara tid, skulle jag träna flera pass varenda dag. Drömmen vore att varje söndag inleda med yoga kl 9.30, fortsätta med zumba kl 11, äta lunch och sedan träna ett pass med instruktör kl 14 för att direkt fortsätta med nämnda spinningklass kl 16 och därefter en core kl 17, innan jag skulle avsluta med en yin yoga kl 18. Någon gång ska jag banne mig göra det, som ett eget litet konvent. Och ja, jag vet att jag lider av något slags träningsnarkomani.
Hittills har jag varit duktig. Jag har lagt upp profiler på ett par sajter, mejlat med flera samt till och med träffat ett par. Och det har ändå bara gått ett par veckor. Det tycker jag är bra jobbat.
Tyvärr verkar det ta en massa tid, så jag är lite inne på att jag nog måste ta en paus den här perioden, då jag har dubbel undervisning. Sedan kanske jag gör ett nytt försök fram emot våren.
Även om jag inte är helt säker på att jag egentligen behöver nätet. Jag träffar ändå en massa män både via jobbet och privat. Och jag tycker nog att det är lättare att först känna om det finns någon form av fysisk attraktion och sedan gå vidare, än tvärtom. Nätet blir på något sätt avigt för mig. Man börjar liksom i fel ände.
Däremot är jag inte särskilt blyg och skäms inte heller över att nätdejta. Jag har inga problem med att bli igenkänd och jag tycker inte heller att det är jobbigt att ses IRL, så det känns bra. Det finns ju ändå inget skamligt med kärlek. Tvärtom.
Blev annars glad av att träna i dag. En timmes spinning och en halvtimmes core. Hade jag bara tid, skulle jag träna flera pass varenda dag. Drömmen vore att varje söndag inleda med yoga kl 9.30, fortsätta med zumba kl 11, äta lunch och sedan träna ett pass med instruktör kl 14 för att direkt fortsätta med nämnda spinningklass kl 16 och därefter en core kl 17, innan jag skulle avsluta med en yin yoga kl 18. Någon gång ska jag banne mig göra det, som ett eget litet konvent. Och ja, jag vet att jag lider av något slags träningsnarkomani.
